Snart är lugnet över...

Denna veckan har inte vart en bra vecka för mig alls! Vissa perioder drabbas jag av depressioner och det slog ner som en bomb i slutet av förra veckan. Det känns som jag sugs ner i ett stort svart hål och jag får kämpa för att hålla mig uppe, inget alls kul kan jag säga...
Det är så många tankar och funderingar som kommer upp och jag vill inte alls tänka så. En massa gammalt jobbigt som hänt som jag funderar över hur jag kunde gjort annorlunda, men samtidigt vet jag att det inte gick att göra på annat sätt. Vi gick igenom en väldigt jobbig tid med sjukdom och elände men nu är det ju bra, men ändå kan jag inte låta bli att oroa mig. Det funkar bra för dottern nu, men vad händer om hon blir sårad eller liknande? Jag skulle aldrig orka gå igenom den pärsen om hon skulle bli sjuk igen. Måste lära mig tänka mer positivt och leva i nuet!!
Pratade med jobbet och dom är så förstående och tyckte jag skulle vara hemma resten av veckan och bara föröka fokusera på mig själv. Tänkte passa på att göra det idag då jag är ensam hemma och har njutit i flera timmar av att bara göra vad jag känner för, men nu var det tydligen slut på det. Brorsan ringde om hann inte hem i tid för att hämta barnen så nu skall jag hämta de två minsta och passa dom. Den minsta är 3 år och har hur mycket energi som helst! Hoppas det inte blir hela kvällen för det orkar jag ta mig sjutton inte, men det är ju så svårt att säga nej....
Det blev ett lite dystert inlägg men ibland är det skönt att bara skriva hur man känner. Den som inte vill läsa behöver ju inte.